november 21, 2019

Vad är läglighetseffekt och läglighetskostnader?

Läglighetseffekt innebär att utbytet minskar om man inte kan utföra ett arbete vid den gynnsammaste tidpunkten, det vill säga när utbytet är som störst. Ett exempel för vallskörd visas ovan, där utbytet sjunker på grund av att vallfoderkvaliteten försämras.

Det ekonomiska värdet minskar för varje dags försening och därför kan man räkna fram en läglighetskostnad i kr per kg ts och dag samt i kr per ha och dag. Sedan är det enkelt att beräkna totala läglighetskostnaden för hela vallskörden.

Motsvarande läglighetseffekt vid spannmålsskörd innebär främst en skördeförlust, som då kan mätas i kg per ha och dag. I en rapport från JTI 2012 räknade man t.ex. med att kvantitetsförluster i korn efter bästa tröskdag varierade mellan 29 och 38 kg/ha,dag, beroende på produktionsområde. Om priset antas till 1,40 kr/kg blir läglighetskostnaden, något förenklat, 41 – 53 kr/ha/dag. För brödsäd kan det tillkomma en kvalitetsförlust som beror på falltal och det kan också tillkomma ökade torkningskostnader.

Med ökad kapacitet i en maskinkedja förkortas tiden för skörden och det minskar läglighetseffekten och man får lägre läglighetskostnad. Det ska då balanseras mot högre maskinkostnader, samtidigt som arbetskostnaden minskar med den ökade kapaciteten.
Man kan säga att den optimala kapaciteten hos en maskin eller maskinkedja är när man har lägst summa av följande tre kostnadsslag:

Summa = maskinkostnader + arbetskostnader + läglighetskostnader

Läglighetseffekt

I detta tänkta exempel ser storlek 2 ut att vara den optimala, Beräkningen ger viss men begränsad ledning. Verkligheten är ofta mer komplicerad och andra faktorer kan påverka.

Om kalkylen i diagrammet gäller tröskor, så kommer man att fundera på risken att få delvis oskördat besvärliga höstar. Det kan också vara av värde att en högre kapacitet ger tid till halmbärgning och mer höstsådd.

Tect: Lars Neuman