mars 25, 2019

Spannmålslagring i slang

Slanglagring är idag en utbredd metod i varmare länder. Den har förutsättning även i Sverige att bli en prisvärd buffert eller lager jämfört med att bygga fasta silor.

Lagring i slang kan vara ett flexibelt sätt att minska kostnaderna för lagring och torkning av spannmål. Allt större arealer och tröskkapacitet gör att tork och lagringskapacitet inte alltid hänger med. Systemet kan också användas temporärt i företag som växer och måste öka kapaciteter för transporter, tork och lagring. ”Grainbagging” är stort i Sydoch Nordamerika och Australien och används sedan ett antal år i mindre omfattning i Sverige. Lagringstekniken är framförallt avsedd för spannmål och kan vara användbar för både avsaluspannmål och för foderspannmål till egna djur. Det finns inte så många studier gjorda på spannmålskvaliteten, då lagringen baserats på konceptet under svenska förhållanden, men JTI håller tillsammans med SLU på att ta fram bättre underlag.

En traktordriven ”bagger” fyller slangen under sakta förflyttning framåt. Spannmålen tas ut med specialutformade uttagare som arbetar med skruvar. Det går också nödtorftigt ta ut med lastmaskin, men det medför mer arbete och spill. Slangen kan placeras i fält, på gårdsplanen eller annan lämplig plats. För säker lagring bör dock ytan vara hårdgjord och ha viss avrinning, så att det inte ansamlas vatten vid slangen.

Slanglagring som buffert i skörden

Slanglagring kan vara en del i ett system som kan se ut på många sätt beroende på den specifika situationen på gården. Vid slanglagring av spannmål direkt från tröskan kan metoden användas som buffert före torken och därmed ersätta luftade buffertsilor. Spannmålen tas därefter ut och torkas i takt med att torken hinner med. På så sätt kan man klara sig med en ”för liten” tork och slippa eller skjuta upp torkinvestering till senare tillfälle. Det blir ett flexibelt system som kan anpassas efter årsvariationen vad gäller kapacitet och mängd.

Spannmålslagring i slang

Foto: Farm Mac AB

Ekonomin beror på kvantiteterna

Investeringen för slangläggare är från cirka 160 000 kronor och uppåt. Uttagaren går på 200 000 – 300 000 kronor. Den dyrare är med automatisk slangupprullare. Till detta kommer kostnaden för slang på ca 10 kr per ton samt kostnad för traktor. För att få flyt i systemet krävs att en person sköter inläggningen. Ofta kan en person sköta både transport och inlagring, men det beror på transportavstånden. Total investering för slanglagring av 400 ton är runt 500 000 – 600 000 kr. För volymer därutöver tillkommer endast driftkostnaden i form av plast, diesel, underhåll och arbete. Det kan jämföras med 600 000 – 800 000 kr i investering i lagringssilor för 400 ton. För 2 000 ton rör det sig om 2 500 000 – 3 000 000 kr.

För mindre volymer blir det kostsamt att investera i egen utrustning, se tabell. Vid större volymer, 2 000 ton och mer hamnar kostnaden för lagring under 6 öre per kilo. Det kan jämföras med exempelvis kostnaden för lagringssilor (utan omrörning och värme) som ofta varierar mellan 5 och 15 öre per kg beroende på avskrivningstid. Används slanglagring som alternativ till investering i torkkapacitet minskar kostnaden som för torkinvestering kan vara 5 till 10 öre per kg spannmål. Driftskostnaden för befintlig tork kvarstår, utom i det fall då spannmålen krossensileras.

Tabell

Beräknad kostnad per år för lagring av spannmål i slang för olika kvantiteter
Mängd, ton 1005001 0002 0005 000
Tidtimmar622,741,376,7176,7
Rörlig kostnadkr3 50014 10026 50050 700120 700
Fast kostnadkr49 50049 50049 50064 40074 200
Summakr53 00063 60076 000115 000194 900
Summakr/kg0,530,130,080,060,05

Istället för silor

Slanglagringen kan också vara ett alternativ till att investera i fasta lagringssilor inomhus eller utomhus. Efter torkningen får spannmålen ligga i slangen fram till leverans. Även här blir det ett flexibelt system som kan dimensioneras efter årsmängden av olika grödor och sorter.

Möjlighet att leja in tjänsten ger flexibilitet

De år torken inte räcker till eller för fält som ligger långt bort och transportkapaciteten inte räcker till kan alternativet hyra vara intressant. Problemet med att hyra in tjänsten kan möjligen vara att få inläggningen den dag man vill. Att leja in inläggning i slang kostar från cirka 10 öre upp till 20 öre per kilo spannmål. Då tar entreprenören hand om allt vid inlagring. Priset beror på mängd och kapacitet. En fördel med att hyra in tjänsten från en maskinstation är att de kan systemet, då det krävs både kunskap och erfarenhet.

Text: Per-Anders Algerbo – Artikel från Maskinkostnader 2013