juli 18, 2019

Rätt skördekapacitet i vallkedjan

Försenas din vallskörd av för låg skördekapacitet? Då kostar det i form av lägre fodervärde. Genom att beräkna vad förseningen kostar kan du bedöma när en investering för bättre kapacitet är lönsam.

Ofta står djurproducenten i situationen med en fungerande vallkedja men med lägre kapacitet än önskat. Låg skördekapacitet i förhållande till arealen innebär låga maskinkostnader, men det leder också till högre läglighetskostnad. Den utdragna skördeperioden ger ett sämre genomsnittligt fodervärde. Hur ska man då matcha maskinkostnad och läglighetskostnad? När är det lönt att investera i bättre skördekapacitet?

Störst känslighet i första skörd

Känsligheten för försening är störst vid förstaskörden. Fodervärdet är högt och det försämras mer per dag än vid andra- och tredjeskörd. I ett arbete på JTI 2013 (C. Gunnarsson, JTI och A. de Toro, SLU) beräknade man fodervärdets försämring till 2 öre per kg ts och dag. Man utgick från en optimal skördestart vid energivärdet 11,0 MJ/kg ts och råproteinhalten 150 g/kg ts. Fodervärdet kunde då sättas till 1,35 kr/kg ts. Förutsättningarna är 100 hektar förstaskörd, 10 timmars skördearbete per dag och tre dagars förtorkningstid. Sannolikheten för tjänligt väder hämtades från SMHI.

En låg skördekapacitet som kräver fler dagar för skörd ger genomsnittligt lägre fodervärde och en högre total läglighetskostnad. Det visar tabellen nedan med två olika kapaciteter. Att det samtidigt sker en tillväxt varje dag kan bara till mindre del uppväga sjunkande energi- och proteinvärden.

Känslighet första skörd

Kapacitet kan kapa 14 öre

Ett exempel från Götalands mellanbygder visar att totala läglighetskostnaden minskar med 7 öre/kg ts för förstaskörden (från 12 till 5 öre/kg ts), när skördekapaciteten ökas från 1 till 4 ha/tim. Se diagram 1. Det innebär ca 19 000 kronor årligen om man skördar 50 hektar vall med 5 500 kg ts per hektar i förstaskörd.

För en gård med 100 hektar vall i samma region är motsvarande siffror 14 öre per kilo ts (från 21 till 7 öre/kg ts) eller ca 75 000 kronor.

En skördekapacitet på 4 ha/tim motsvarar ca 60 – 70 ton grönmassa per timme, vilket dagens effektivare skördekedjor kan hantera.

Kapacitet kapa 14 ören

Diagram 1. Totala läglighetskostnaden är i exemplet 12 öre/kg ts, när man skördar 50 ha vall med 1 ha/tim. Den sjunker med 7 öre/kg ts, om kapaciteten ökas till 4 ha/tim. Vid 100 ha vall är förbättringen 14 öre/kg ts.

Investeringsutrymme för ökad kapacitet

En komplett kalkyl tar med alla tre skördar i beräkningen. Ökad kapacitet ökar gårdens maskinkostnader, men den kanske samtidigt sänker arbetskostnaderna. Skillnaden i total läglighetskostnad mellan olika kapaciteter ska något förenklat betala merkostnaden för att höja skördekapaciteten. Det kan vara den merkostnad, som orsakas av en investering eller en merkostnad för inlejda maskintjänster. Diagram 2 visar exempel på utrymmet för detta utifrån en beräkning i Grovfoderverktyget.

Investeringsutrymme för ökad kapacitet

Diagram 2. Skillnaden i läglighetskostnaden mellan olika kapaciteter ska betala merkostnaden för ökad kapacitet. Gården som skördar 100 ha vall med 1 ha/tim kan öka sina kostnader med upp till 60 000 kr/år för att höja kapaciteten till 2 ha/tim.

Om gården som skördar 1 ha/tim på 100 ha vall fördubblar sin kapacitet, så ökar maskinkostnaderna på grund av den investering, som då behövs. Beräkningarna i diagram 2 visar att maskin- och arbetskostnader får bli upp till 60 000 kr högre per år.

På gården med 50 hektar vall är motsvarande summa ca 15 000 kr. Man klarar redan idag första skörden på 5 dagar och tjänar därför inte lika mycket på att förkorta tiden.

Gör en maskinkostnadsanalys!

När en vallkedja fungerar, men har en lägre kapacitet än önskat, kan en investering bedömas genom att titta på nuvarande maskin- och arbetskostnader. En maskinkostnadsanalys är ett bra hjälpmedel.

Att leja in en skördekedja med hög kapacitet kan vara ett bra alternativ, men man bör försäkra sig om att maskinstationen kommer i rätt tid. Förstaskörden och dess läglighetseffekter är så viktiga att mjölkbönder oftast håller sig med egna maskiner för att ha kontroll på skördestarten och fodervärdet.

Anpassa inläggningen och kapaciteten att packa

Man får inte glömma att anpassa inläggningskapaciteten i silorna efter skördesystemet. Flera studier visar på vad packningen betyder för foderkvalitet och för lagringsförluster i silon. I plansilon går det inte att lägga in tjocka skikt och packa dem tillräckligt. Ett stort flöde av grönmassa till gården kan kräva att mer än en maskin packar. Om man lägger in 50 ton grönmassa per timme rekommenderas två packningsmaskiner på 10 ton och att man inte lägger in grönmassan tjockare än i skikt om 20 cm.

Tre goda råd:

  1. Uppskatta din läglighetseffekt och läglighetskostnader.
  2. Analysera dina maskinkostnader och räkna på alternativen.
  3. Värdera ditt foder rätt, bra kvalitet ska inte underskattas

Källa: Nivåerna för läglighetskostnader är beräknade i Grovfoderverktyget och bygger på ett arbete från JTI av Carina Gunnarsson, JTI, och Alfredo de Toro, SLU, där man utifrån väderdata från SMHI beräknade hur stor läglighetseffekt är vid vallskörd i olika delar av Sverige. Grovfoderverktyget är ett verktyg, som tagits fram av samarbetande rådgivningsorganisatione:. www.grovfoderverktyget.se

Text: Frans Johnson, Lars Neuman