Transporter utgör en allt större del av timanvändningen för en traktor. Strukturrationaliseringen innebär att medeltransportavståndet har ökat på gårdarna, samtidigt som ex.vis mottagningsplatser för spannmål har minskat. En snabb och effektiv transport är beroende av många parametrar. Vägarnas beskaffenhet är en viktig faktor och lassvikten en annan. Maximala körhastigheten är ju ytterligare en viktig faktor och här kommer förutsättningarna att ändras framöver.
Från 1/2 1998 fanns möjlighet att framföra en traktor i 40 km/h istället för 30 km/h och fr.o.m. 1/1 2016 finns nu möjligheten att öka hastigheten till 50 km/h. Detta gäller under förutsättningen att traktorn är godkänd för det.
Den stora förändringen som infördes med 40-traktorn var att bromskraven ökade. En hastighetsförändring från 30 till 40 km/h ger ungefär dubbelt så stor rörelseenergi. Eftersom bromsning är en fråga om energiomvandling ökar den värme, som rörelseenergin omvandlas till i bromsen.
Kravet som ställdes var att traktorn som framfördes i 40 km/h skulle kunna stanna på 19,8 m. För att lösa detta införde traktortillverkarna 4-hjulsbroms, alternativt att 4-hjulsdriften kopplades in vid inbromsning.
Dessutom infördes bromskrav på släpvagn om dess bruttovikt översteg traktorns. På släpvagnar som togs i bruk efter 1/1 2005 så infördes krav på broms för att undvika fällknivseffekt. Släpvagnsbromsen minskar värmebelastningen på traktorns bromsar.
Nya begrepp: traktor a för 40 km/h och traktor b för 50 km/h
I samband med införandet av 50-traktorn har Transportstyrelsen infört nya begrepp, traktor a resp. b. Traktor b är konstruerad för en maxhastighet på 50 km/h och traktor a är konstruerad för högst 40 km/tim. För traktor b gäller följande:
- För att få köra i 50 km/h krävs att traktorn registrerats som traktor b.
- Förutsätter helfordonsgodkännande enligt EU-förordning 167/2013.
- Kräver B-körkort.
- Krav om kontrollbesiktning fr.o.m. våren 2018.
För närvarande finns endast ett fåtal traktormodeller med helfordonsgodkännande på marknaden. Det finns heller inget nationellt regelverk om möjligheterna att modifiera en traktor a till b, men Transportstyrelsen håller på med ett förslag.
Fördelar och nackdelar
Vilka är då fördelarna med en kommande 50-traktor och finns det några nackdelar? Vid längre transporter vinner man tid om det inte är så kuperat. I en tysk studie (DLG) så gick det 11 min snabbare med traktor B jämfört med traktor A på en sträcka om 50 km, om det var minimal kupering. Med backigare förutsättningar blev skillnaden bara 2 min.
Nackdelar då? I 40-traktorn arbetar motorn oftast med ett reducerat varvtal, vilket inte är lika vanligt på 50-traktorn. Därför kan bränsleförbrukningen bli högre. Ett ökat däckslitage ger högre underhållskostnader. Troligtvis blir även inköpspriset högre då det ställs högre krav på bromsutrustningen. Traktorn kommer dock att bli mer konkurrenskraftig med lastbilen och tid är ju pengar.
Skatteklassning vid vägtransporter
En annan faktor vid ökade vägtransporter är skatteklassningen på traktorn.
En traktor som har en tjänstevikt över 2 ton och som används för transport på andra vägar än enskilda tillhör skatteklass I.
En jordbrukstraktor tillhör skatteklass II och är skattebefriad. Den får då utföra transporter på väg av lantbrukets förnödenheter. Kör man annan last och det överstiger 10 procent av den årliga användningstiden så skall traktorn tillfälligt hänföras till skatteklass I.
Mer info:
Text: Christer Johansson
