Målet med en direktsåmaskin är att placera utsädet direkt i föregående grödas skörderester med minimal jordstörning (endast 5-20% av markytan bearbetas). Med den lilla bearbetningen sparar man bränsle och arbetstid, man får också ett bra skydd mot vatten- och vinderosion.
Erfarenheter säger att direktsådd i jämförelse med ett plöjt system kan spara en femtedel av tiden samt en tredjedel av kostnaden för insatsvaror. I vårt svenska klimat kan också kvarvarande stubb ge ett skydd mot vinter och kyla. Efter några års körning med direktsådd skapas en bättre struktur i jorden, eftersom färre överfarter med tunga maskiner ger mindre packning i jorden. Samtidigt störs inte maskarna utan de kan skapa de positiva gångar, som hjälper till med syreutbyte och dränering i jorden.
Introducerades i Sverige på 1980-talet
Under 1980-talet och framåt har det i Sverige funnits ett antal direktsåmaskiner, allt från maskiner med enkla skivbillar till frässåmaskiner. De maskiner med kultivatorpinnar som används utomlands har inte funnits i någon stor omfattning här. Våra erfarenheter från de tidiga maskinerna har varit ojämna skördar. Till viss del berodde det på maskinproblem men även på bristande förståelse för de problem som finns när man börjar med direktsådd. För frässåmaskinerna krävdes det mycket effekt från dragaren och i kombination med liten arbetsbredd och låg hastighet gav det en dålig kapacitet. När sedan de bearbetande såmaskinerna kom, användes de även för direktsådd när förfrukt och andra faktorer var gynnsamma.
Vi använder sällan dessa maskiner som rena direktsåmaskiner. De passar bäst när man kombinerar ett jordbearbetningskoncept med minimerad bearbetning, plöjning och direktsådd när förutsättningarna passar.
Utomlands används direktsådd i torra områden
I stora delar av världen är vattentillgången den största begränsande faktorn för skörden. Det gäller framförallt torra odlingsområden i Canada, USA, Ryssland, Ukraina och Australien. Sådana områden finns i större eller mindre omfattning även i övriga världen. Med direktsådd sparar man groningsfukt genom att inte röra i jorden och den aspekten är viktig i många av dessa områden. När vattentillgången begränsar skörden finns inte
stort ekonomiskt utrymme för bearbetning.
Fördelar med direktsådd:
- Mindre bränsleåtgång per ha.
- Mindre total tidsåtgång per ha för jordbearbetning och sådd.
- Sparar vatten i jordprofilen och i såbädden.
- Mer växtrester i ytan minskar risken för skorpa och skapar ett avdunstningsskydd.
- Sparar tid vilket gör att det kan vara möjligt att så t.ex. oljeväxter snart efter skörd. Viktigt också för gårdar med stor areal som ska hinna sås.
Nackdelar:
- Mindre bearbetning kan ge större angrepp av sniglar.
- Mindre möjlighet att mekaniskt bekämpa ogräs och spillsäd.
- Mycket skörderester i ytan ökar spridningen av halmburna svampsjukdomar.
- Spårbildning och packningsskador kan inte repareras mekaniskt.
- Ojämn fördelning av skörderester kan inte korrigeras.
- Skadegörare som t.ex. sniglar och vetemyggor gynnas.
- Torkar långsamt på våren, 4-5 dagars senare sådd än konventionellt system.
För att få en uthållighet när man går över till direktsådd krävs det en genomtänkt växtföljd med ett antal avbrottsgrödor samt en godtagbar markstruktur redan från början. För ogräs som kvickrot, tistel, och spillsäd blir kemisk bekämpning dock avgörande.
Krav på tekniken
När det kommer till vilken maskin som skall användas verkar det som att en maskin med pinne alternativt gåsfot är mer flexibel och den kan hantera halmen på ett bra sätt. Pinnen skapar en yta som är fri från halm där utsädet läggs, det minskar risken för svampsjukdomar och skapar ett bra mikroklimat för plantorna. För att minska markpackningen ytterligare kan fasta körspår (CT – Controlled Traffic) vara ett alternativ och det kan användas på ett bra sätt i direktsådda system.
Direktsådd sker i obearbetad jord, därför ställs det lite större krav på såmaskinen att placera utsäde och gödning på rätt djup. Jämfört med en konventionell skivbillsmaskin måste direktsåmaskinen ha tillräckligt högt billtryck (minst 150 kg) och klara av att hantera mycket växtrester. En maskin med lite lägre billtryck kan också klara av att direktså om den kompletteras med någon typ av förredskap.
En maskin med pinnar måste ha ett tillräckligt utrymme mellan pinnraderna för att kunna hantera växtrester. Även här måste billtrycket vara högt. Det är vanligt att direktsåmaskiner har något större radavstånd för att klara detta. När en sådan maskin körs blir det en tydlig vall vid sidorna. Det är en av anledningarna till ett större radavstånd en annan effekt är att vatten kan samlas i denna fördjupning. I vårt klimat kan snön samlas där under vintern, vilket kan skydda grödan.
Text: Mats Engqvist – Artikel från Maskinkostnader 2013
